Hej alla! Nu har antligen var resa borjat! Ni far ursakta men jag har inga a, a eller o:n har som ni sakert forstar :P Nu ar vi i alla fall i Bangkok, Thailand. Nar vi steg av planet igar mottes vi av en vagg av fuktig hetta. Kanns underbart att kunna ga i shorts och linne igen :)

Idag har vi verkligen sett oss omkring i denna galna stad. Man kan kort sammanfatta beskrivningen av Bangkok sa har: det finns inga som helst traffikregler som i Sverige, engelska verkar vara helt okant for thailandare och de kan inte ta ett nej! Nar man sager nej vi har inte rad tror dom bara att man prutar xD vilket man egentligen inte gor. Staden ar verkligen stor och forvirrnade men spannande.

Nu ar vi tillbaka pa hotellet. Trotta! Imorgon kl tio i sex gar vart plan mot Sydney. Tills dess: sova!

Ha det bast. Vi ses!

Dagen D har kommit! Bara några timmar kvar till avfärd mot Landvetter. Spänningen stiger, vad ska jag glömma att ta med mig på den här resan? Oavsett vart jag ska, hur tidigt innan resan jag börjar packa eller hur många packlistor jag skriver (och grundligt följer) så lyckas jag alltid glömma något. Det behöver inte alltid vara något livsviktigt men det är däremot alltid lika irriterande. Jag är lite av en pedant när det gäller packningar.

Nu är i alla fall alla de viktigaste förberedelserna gjorda och alla de viktigaste sakerna nerpackade. Mobilen ligger på laddning, kameran är med, likaså solkräm och solglasögon :P Det är ju trots allt ett väldigt soligt och varmt land vi ska till.

En sak, som inte har med resan att göra, som jag försökte mig på att göra igår, det var att försöka installera ett virusskydd på min mammas sprillans nya dator men oteknisk som jag är så gick det rent ut sagt åt h*lv*te. Får ringa till norton sen och ställa dem mot väggen...eller nåt. Så med fjärillarna i min mage som sällskap så är det ännu en sak jag har på dagens to-do-list. Det jag har kvar att göra sen är att gå ner till källaren med mina vinterskor, packa ner min dator i sin datorväska och stoppa undan så den inte är i vägen, skriva ner viktiga adresser och ta med mig (ur vykortssynpunkt) och kanske införskaffa en tidning eller två att läsa på planet. Det är säkert tusen saker till jag måste göra men det tänker jag inte skriva här ;)

Förlåt, ni måste tycka jag är överpedantisk som håller på så här men jag är sån. Jag blir supernojjig inför en resa. Det brukar som tur är släppa efter ett tag.

Men nääe, nu kan jag inte sitta här längre. Dags att ta nya tag med förberedelserna.

See you down under!            Puss o Kram

Inget bröllop finns nog skrivet i min framtid på ett bra tag men när det väl äger rum, så vet jag vad som ska pryda mitt huvud tillsammans med slöjan. Jag klev tidigare idag in i en guldsmedsaffär och där var den. Min första tanke gick till Kronprinsessan Victoria och hennes bröllopsdiadem. Jag kände med en gång: det här ska jag ha, när än min dag kommer. Långsökt, jag vet. But that's who I am! ;) Det var så sagoligt vackert och såg så kungligt ut. Vilken brud vill inte känna sig som en prinsessa, bröllopsdagen till ära? Jag var bara tvungen att ta kort på det. Är det inte likt en prinsesskrona, så säg?     Puss o Kram!  

Idag är det den 24e november och imorgon, den 25e, äger avresan rum. Då fick jag idén att jag skulle ha en liten glöggkväll som avskedsgrej. Min bror och min mammas bästa väninna kom för att säga hej då. Jag ville ju dessutom smaka den ljuvliga drycken innan. Så jag dukade upp med pepparkakor, choklad och massa härlig, varm glögg. Det blev en väldigt mysig kväll. På tv:n var det Jullotta på Liseberg som höjde julstämningen ännu mer.

Nu har jag nästan packat klart. Det känns som jag har med mig hela garderoben i väskan. Jag som från början bara hade tänkt ta med mig ett par shorts och några linnen. HA! Jaa ni, det blev betydligt mer än så kan jag ju säga. Men, men. Jag kan inte hjälpa det :P. Det enda som är kvar att packa är hygienartiklar och mina elektroniksaker såsom ipod, kamera och så. Jag måste ju ladda dem för fullt så att batterierna säkert håller.

Nu ska jag snart gå och lägga mig och sova i min säng för sista gången på tre månader. Känns vemodigt och konstigt. Men allt ska bli väldigt spännande så klart :). Har dessutom suttit på skype med syster som just nu befinner sig på ett hostel i Sydney. Passade på att ställa alla frågor jag behövde så nu ska jag vara ordentligt förberedd...hoppas jag. Jag är så nervööös!! Jag vill inte vara det men det är jag.

Imorgonkväll kl. halv nio går planet från Landvetter. Vi bör åka hemifrån redan vid fem för att vara där i tid. Det känns som att jag fortfarande har mycket kvar att förbereda så morgondagen kommer bli stressig. Bör nog gå och sova lite nu.

Vet som sagt inte hur ofta jag kommer kunna blogga efter ikväll. Jag kommer med uppdateringar från min resa så ofta jag kan.       God Natt!     Puss o Kram     

Detta norrlandsfödda rockband är ett gäng killar jag har hört otaliga gånger på radion men jag har aldrig riktigt fastnat för deras musik. Den är verkligen inte dålig, det har jag aldrig tyckt. Det är väl helt enkelt inte min genre...

men nu! Nu har jag hittat en låt som jag inte kan sluta lyssna på. Den heter You Learn och det är något speciellt med den. Vissa låtar, få låtar, har en sån effekt på mig. Jag kan liksom drömma mig bort någonstans, tänka på nåt som får mig att glömma allt omkring mig bara för en stund och helt enkelt kliva mig in i låten. You Learn av Takida har just den effekten. Jag kan inte sätta mitt finger på vad det är, kanske den speciella kombinationen av cellon och sångarens röst...jag vet inte. Någonting är det i alla fall. Kort och gott, låten är otroligt bra! Puss o Kram!

Det är bara den 22e november och i vår familj skulle det var extremt för tidigt att baka dessa bruna smaskigheter i vanliga fall men eftersom jag åker på fredag så var jag bara tvungen. Så, på med julmusik i köket, fram med kaveln och mjöl, springa till grannen och låna pepparkaksformer(eftersom vi av någon anledning inte har några) och sen var det bara att börja. En och en halv timme och en smärtande nacke senare så låg det en bricka full med pepparkakor på köksbordet. De kommer nog göra succé på min lilla glöggkväll på torsdag.

On top of it all så har jag även julpyntat mitt sovrum...fyra dagar innan avresa. Är man julnörd så är man!

Puss o Kram!

Som The Body shop fast ännu bättre skulle man kunna beskriva denna hudvårdskedja som(absolut inget ont mot The Body Shop!). Jag har dessvärre aldrig besökt en av deras butiker eftersom det är en amerikansk kedja, men mina nära och kära har varit där och gjort lite inköp åt mig. Först var det min syster Anna som bodde i USA ett år och gjorde därav flera besök, något av dem resulterade i min julklapp. Showergel och bodybutter med den helt underbara doften Twilight woods. Nej, det är inte TWILIGHT-Twilight utan helt enkelt bara Twilight Woods, utan någon signatur av varken Stephenie Meyer eller Catherine Hardwicke. Det är en väldigt söt, blommig doft. Jag hittar inte riktigt ord för att beskriva den. 'Vacker' är kanske inte ett adjektiv som används för att beskriva dofter med men jag gör det. Den doftar vackert på något sätt.

Nu har mitt älskade bodybutter dock tagit slut, den räckte i nästan ett år. Men! För ett tag sen så var en väldigt god vän till mig, Mary, i Seattle, Washington och vilken affär besökte hon om inte Bath & Bodyworks(ett litet hett tips från mig). Jag hade skickat med en liten önskning om hon nu skulle dit. När hon kom hem och vi träffades så hade hon med sig en hel flaska bodylotion med doften: Twilight Woods :D Älskar henne! Så jag kommer i alla fall ha denna fantastiska skapelse i min ägo i ca ett år till. Tack o lov.                       Puss o Kram!

Nu har jag äntligen sett den. Breaking Dawn visade sig vara precis vad jag trodde: Underbar! Citatet som utgör min överskrift kommer från allas våran favorit, Edward Cullen, som sa det till sin Bella. Åh, jag har sagt det förut och jag säger det igen - Romeo och Julia, släng er i väggen! Detta är en kärlekshistoria utan gränser. Det är inte bara vampyrer, varulvar, blod...det handlar mest av allt om en kärlek näst intill ouppnåelig. Soulmates. På baksidan av den allra första filmen Twilight stod det någonting om "filmhistoriens största kärlekshistoria sen Titanic". Det ligger någonting i det.

Varje gång jag går ur en biosalong så känner jag mig så konstig inombords. Det känns konstigt att lämna filmens värld och komma ut i verkligheten igen. Det känns extra konstigt att gå ur biomörkret efter varje Twilight-film. Man vill inte att den ska ta slut, man vill liksom leva kvar i den. Så känner jag det, här i min lilla Twilightbubbla ;)

Nu blir det nog en liten joggingtur för min del, sen är det väl dags att så smått göra sig iordning för kvällens avskedsfest med tjejerna.       Ha det bäst!             Puss o Kram